Rosa!

Nu matchar jag med Fanny, Lucile och min sovrumsvägg, jag har rosalila hår! Nu vill ni förståss höra historien bakom denna spännande händelse? Då ska jag vara så snäll att berätta den för er!

Igår cyklade jag in till stan med sovsäck och ryggsäck på cykeln för att träffa Fanny, Lucile, Benjamin och Mathieu på Le Renoir, stammisstället. Helt underbart att träffa dem igen efter 10 dagars ensamt lov! När vi druckit upp våra svalkande drycker (det var typ 27 grader igår!) gick vi vidare till den italienska glassbaren där vi svalkade oss på gott vi kunde med minst sagt skumma glassmaker. Hur som helst, där fick jag den roliga idén om att färga håret i lila, en idé som Fanny och Lucile snabbt hoppade på. (Det kan tilläggas att när jag började i klassen i höstas var Lucile "tjejen som bytte hårfärg en gång i veckan"). Vi gick alltså vidare till Luciles stammisaffär med massor av galna, och inte lika galna, färger. Till och med Benjamin och Mathieu tyckte att idén var bra och då kunde det ju inta bli fel!

Lite senare gick jag, Fanny och Lucile hem till Lucile, packade lite grejer och blev upphämtade av Luciles pappa som körde oss till dagens huvudmål: Laures landställe. Drygt 20 minuter rakt ut på landet senare kom vi till Maillère och Laure. Två åsnor, några höns och en hund hade hon med. Helt galet vackert där ute och om poolen hade bytts ut mot havet hade jag flyttat in DIREKT!

Kvällen började riktigt bra med många skratt och efter en stund blev det dags att färga håret! Hela mitt, Luciles lugg och Fannys nacke blev i samma färger. Laure bidrog med den rosa champagnen som vi drack tillsammans när vi var klara. Så himla mysigt alltihopa! Jag ska inte gå in på mer detaljer om kvällen (...) men jag hade verkligen toppen och nu har jag insett hur otroligt härliga, underbara och varma franska vänner jag har. De är lika underbara alla tre!

I morse chillade vi lite och jag njöt sjukt mycket av att kunna gå ute i linne och shorts klockan 10 på morgonen. Nice! Vid tolvsnåret blev vi hämtade av Fannys pappa och innen vi åkte hem till henne släppte vi av Lucile hos sig. Hem till Fanny, (som bor ca en mil utanför Mont de Marsan i en by som gulligt nog heter Campagne = landet) lunch med henne och hennes pappa innan det bar av till havet! ÄNTLIGEN!!! Sol och bad, årets första i Atlanten, och sen åt vi glass innan vi åkte hem. Kan det bli bättre än så? Nej, inte vad jag vet i alla fall! Jag följde med Fanny hem en stund innan jag slutligen krachade in i duschen hemma hos värdfamiljen.

Galet glad och lycklig efter två dagar med underbara människor!