fredag 31 augusti 2012

En vecka

Hej på er!

Äntligen fredag, eller? Jag är i alla fall mega-trött efter min första vecka här i Schweiz, det är jobbigare än jag trodde att vara au-pair. Efter en vecka måste jag ändå säga att det känns bra här, men det kommer nog ta ett tag till att helt komma in i rutinen och livet här.

Igår var en bland-dag, dvs. jag hade lite ”ledig” tid på förmiddagen och sen var jag med tjejerna under lunchen och eftermiddagen. Efter lunchen tog jag en promenad, men det regnade ganska mycket, så jag gick bara ner till den lilla hamnen och vände. Men inte nog med det, igår fick vi även besök av Fred, svenska grannpojken som kom över och lekte med Gaelle. Det känns väldigt konstigt att prata svenska här, men det är lite skönt ändå. Josefine (Freds mamma) hade bakat kladdkaka och det var väldigt uppskattat att få smaka på den! Vi spelade Wii dance och jag är positivt överraskad över hur mycket man rör sig framför det spelet, helt klart bättre än film när det regnar! Senare på kvällen när det äntligen slutat regna tog jag en joggingtur. Rätt gött att röra på sig och att få vara själv en stund.

Idag däremot, är det en heldag med Simon. Som sagt, just nu tar han en middagslur, och jag hoppas att den varar ca en timme till, vilket den brukar. Sen har jag bestämt att vi ska trotsa vädergudarna och gå ut för jag orkar inte vara inne mer, jag vill röra lite på mig!

Imorgon hoppas jag på bättre väder eftersom det är grillfest för regionens au pairer i en av grannstäderna!

Ha det fint!

Pyssel

Här kommer lite bilder från de senaste dagarnas pyssel. Här om dagen var det bara jag och Lea, så vi gjorde lite klipp och klistra med var sitt självporträtt. Idag är det bara jag och Simon hemma (nu sover han middag) och eftersom det har regnat hela förmiddagen, har vi målat med vattenfärg. Visst är det vackert, haha?






torsdag 30 augusti 2012

Fänkål

Det är torsdag förmiddag och jag är klart med dagens att göra (utöver barnen). I morse gick jag upp som vanligt och hjälpte till med morgonbestyren, sen följde jag några av barnen i kvarteret till skolan. Det altererar mellan några föräldrar och au pairer, på så sätt behöver man inte gå fram och tillbaka fyra gånger om dagen. Väl tillbaka i huset vek jag lite tvätt samt strök mina och barnens kläder, så nu är jag ledig en knapp timme innan jag behöver börja med lunchen. Sen i eftermiddag är jag helt ledig mellan 13.45 och 15.20 – skönt! Innan tjejerna kommer hem från skolan.

Jag har börjat laga lite mat, det är ett av mina jobb, att fixa lunch varje dag. Allt blir ju i schweiziska varianter och Vanessa berättar varje morgon vilken typ av mat jag skall göra. Här om dagen gjorde vi schweiziska köttbullar. Det är svamp i dem, i alla fall i den här familjen. Men det verkade uppskattat av barnen så det var ju bra! Igår var första gången jag hade allt ansvar för maten. Ett ord till er: fänkål. Det hade jag aldrig tillagat, så jag blev lite lätt stressad när Vanessa sa att det var dagens grönsak. Men efter 45 minuters matlagning hade jag lyckats koka potatis, stekt kyckling i en grädd- och senapssås, göra en gurksallad med vinegrett SAMT tillaga den där fänkålen. Betyget?

Gaelle: Mmm, jag gillar dina potatisar!
Vanessa: Men det här gick ju bra (syftandes på framför allt fänkålen eftersom jag hade frågat hur man skulle göra med den) och fem tomma tallrikar. Tre barn, jag och Vanessa. Idag skall jag göra något med anka, ris till det och dagens grönsak är morot. Vi får se hur det blir, anka kan ju vara lika klurigt eftersom det lätt blir för torrt.

Det dåliga vädret har kommit hit, i natt åskade det som bara den. Jag brukar inte bry mig om det, men till och med jag tyckte att det var lite kusligt i natt, men just nu tycker jag det är skönt att det regnar, för det har varit kvavt och klibbigt de senaste dagarna.

Nej, nu är det dags för en kopp te. Ha det gott!

måndag 27 augusti 2012

Första skoldagen

Hej på er!

Det känns som om det var görlänge sen jag skrev, men det är så fullt av nya intryck att en timme känns som en hel dag.

Idag har jag haft min första ”vanliga” dag, dvs skolan har börjat och med den rutinen (antar jag). Alla dagar kommer självklart inte se likadana ut, men om jag beskriver idag så får ni en bild av vad som händer i alla fall.

Jag gick upp lite innan sju så att jag kunde göra iordning frukost åt barnen (de går upp klockan 7.00), hjälpa till med morgonbestyren i allmänhet lixom. 8.30 börjar skolan så man måste gå kvart över för att inte komma sent. Vissa dagar kommer jag vara med flickorna och andra dagar kommer jag vara med Simon. Idag var en sådan dag så Simon var på dagis hela dagen, och alltså var jag med tjejerna. När de väl är i skolan är jag halvledig fram till lunch. Typ två dagar i veckan skall jag ta hand om tvätten (vika och stryka och annat kul) och varje dag ska jag ha lunchen klar klockan 12.00, men det tar ju inte fyra timmar, så lite ledighet på förmiddagen har jag! Sen kommer tjejerna hem mellan 12 och 13.30 och sen är jag ledig fram till tre ungefär då de slutar för dagen. På eftermiddagen lär det bli lite läxläsning (dock inte idag eftersom det var första skoldagen) och lita allmän lek typ. Vissa dagar skall jag även hjälpa till att skjutsa till olika aktiviteter på kvällarna. Men idag var alltså en lugn dag, jag var med, men än behöver jag inte fixa allt själv.

I eftermiddags, efter lite husliga genomgångar av diverse maskiner och rutiner, tog jag en välbehövlig ensam-promenad. Jag gick ner till Genève-sjön, eller Lac Leman som den kallas här. HUR VACKERT SOM HELST! Klarblå himmel och kluck från vattnet plus en och annan fiskmås är lika med lycka! Jag har till och med fått lite färg på axlarna idag!

Något annat väldigt positivt med dagen är att jag hälsat på flera av grannarna (bland annat den svenska mamman) och fått lite kontakt med två andra aupairer. Grymt bra! Det här kan nog bli helbra, jag ska bara komma in i alla rutiner och lära känna lite folk. Men det blir imorgon det, nu ska jag dra mig tillbaka, läsa en bok och sen sova.

God natt gott folk!

söndag 26 augusti 2012

Min närmsta granne är tåget

Hej igen!

Nu sitter jag i köket i huset i Prangins, dvs ”hemma”. Sakta men säkert håller jag på att bo in mitt rum och känna av mina medmänniskor, men det kommer ta ett tag. Även om jag mår bra just nu, var det en väldigt turbulent början. Både flyget till Bryssel och det till Genève var … eheuuwww så när jag väl kom fram till Genève var jag redan bra tilltufsad. Ganska direkt efter att vi kommit till huset åkte vi vidare till Verbier, en alp-stad där familjen har ett hus. Behöver jag säga något mer än att det var väldigt slingriga vägar den sista biten?

Hur som helst, det var väldigt fint i Verbier och det var trevligt att se en alpby på sommaren. Vi stannade i Verbier till igår kväll och jag kan lova att vägarna var PRECIS lika slingriga på tillbakavägen… Men det var igår det, och idag är idag!

I natt sov jag alltså för första gången i min säng, i mitt (enligt mig) jättestora rum. Det är dubbelt så stort som mitt sovrum hemma och känns helt okej. Väskorna är uppackade och bortstökade under sängen, så att jag sakta men säkert kan känna mig lite mer hemma. Något som jag dock märkte ganska tydligt i natt, var tåget. Tåget är vår närmsta granne, men jag tror säkert att det blir bättre allt eftersom. Eller, jag har lixom inget annat val än att vänja mig vid det!

Nu under dagen har jag tagit det lugnt, min kropp behöver mer, mycket mer, tid att vänja sig än vad jag trodde. Så, vi åt mat tillsammans för ett par timmar sen och nu har jag varit ute lite med Gaelle (äldsta tjejen) för att åtminstone få en första blick av kvarteret. Ute mötte vi en av de svenska grannarna, en tjej i 10-årsåldern. Det kändes så skumt att prata svenska, även om det bara var ett par ord, för det känns bara fel, om det inte är på telefon.

Nu vaknar Simon från sin eftermiddagslur så om jag har tur kanske vi skall ta en liten familje-promenad så att jag får se mer. Imorgon börjar tjejerna skolan, så då kommer det bli fullt upp!

Kram från Schweiz


Utsikt från huset i Verbier


Huset

Observationer i Belgien

Bryssels internationella flygplats, fredag kl 13.52

Hej allihop!

Som självutnämnd hamburger- och pommes frites-expert kan jag gladeligen berätta att Bryssels flygplats Quick-restaurant lever upp till, och till och med, överträffar mina förväntningar. Efter att ha cirkulerat runt både ett och två varv för att kolla in mat-utbudet verkade detta mest lockande. Och mitt öga hittade rätt. Pommesen var perfekt friterade och hade alldeles lagom mycket tuggmotstånd, så jag och min hungriga mage blev väldigt glada. Bra start på det hela! (Hamburgaren var som vilken vanlig helt-okej-men-ingen-smak-sensation-hamburgare som helst.)

Hur som helst, jag är alltså halvvägs på väg mot Genève. Flygresan hit till Bryssel gick bra, förutom lite lätt illamående vid landningen, men nu när min mage håller på och smälter de underbara pommesen jag just åt, känns det bättre. Bryssels internationella flygplats är ungefär aslätt att navigera på, så inte ens förstaflygare skulle behöva känna stress av att byta plan här. ;)

Jag har inte hört mycket franska, men det lilla jag har hört låter faktiskt lite annorlunda mot den franskan jag är van vid. Speciellt en sak la jag märke till under flygresan. I vanliga fall när de ber en att stänga av mobilen vill de att man stänger av sin ”téléphone protable” men under den här rutten ville de att jag skulle stänga av min ”téléphone mobile”. Spännande, spännande! (Hej på dig, kära språknörd! Kul att du vaknat till liv..!)

Från där jag sitter nu har jag väldigt fin utsikt över chokladdisken. Jag bara måste köpa mig ett par belgiska godbitar innan jag drar vidare!

Nu är bara frågan hur jag skall roa mig i ca 3 timmar… Internet är svindyrt (6 € för 30 min) så jag får vänta med att lägga ut det här till senare.

So long!

ps: Nu är jag i Prangins så nytt inlägg kommer antagligen senare i kväll!

måndag 20 augusti 2012

Hejdå:na - Les adieux

Nu börjas det… Nu har den bitterljuva bland-känslan av förväntan och ledsamhet börjat smyga sig på. Förväntan av att åka iväg på nya äventyr, att träffa nya personer, lära känna ett nytt land och att fortsätta utveckla den underbara franskan. Men så är det den där lilla klumpen i magen och tåren som bränner i ögonvrån, för nu börjar jag även säga hejdå till alla mina underbara vänner. Vi hade hejdå-fest i helgen (bilden), fylld av en lagom skön eftermiddagsfika i sensommarsolen dagen efter. Jag tror det var Marie som sa att vänner är det viktigaste vi har i livet, och det är så himla sant!

Men nu, nu är det dags att börja packa eftersom jag faktiskt åker om ett par dagar.
Jag kommer sakna er massor!


Et là, ca commence… Maintenant, il y a le sentiment très mélangé, et surtout très reconnu qui vient. Le sentiment mélangé d’attente et tristesse. Attente de partir à l’aventure, des nouveaux rencontres, connaître un nouveau pays et bien sûr développer mon français. Mais à côté de cela, il y a la petite boule dans l’estomac qui me fait mal et la larme que je sens monter car je viens de commencer à dire au revoir aux mes amis, et bien sûr, ca me rende triste. Ce week-end on avait une fête de départ (la photo) et c’était bien. La mère d’une de mes amis, elle m’a dit que les amis, c’est la plus importante dans la vie, et je crois qu’elle a tellement raison.

Maintenant, je dois commencer à faire mes bagages car je pars vendredi.
Ah, la Suède va me manquer !



onsdag 8 augusti 2012

It's on

Hej alla!

Här kommer första svenska blogginlägget på länge. Det börjar snart dra ihop sig för att åka ner till Schweiz, Prangins närmare bestämt. De flesta av er vet redan att jag skall åka ner för att vara au pair och det blir väl under ett år ungefär. Jag åker den 24 augusti, så efter det får ni se till att kolla in bloggen lite då och då. Jag kommer varva inlägg på franska och på svenska, men om jag har lyckats ändra bloggen på rätt sätt, skall det finnas en översätt (translate)- grej man kan klicka på till höger. Jag tror även att man skall kunna skriva in sin mailadress för att ”prenumerera” på min blogg, men vi får se om jag lyckats. So long!


Bonjour tous !
Bientôt je pars pour Suisse, je serai au pair pendant une année là-bas. J’ai changé le blog un peu, et si j’ai bien réussit, on va pouvoir mettre son adresse e-mail pour avoir mes textes directe dans la boite, bon, si j’ai bien réussit alors… Et j’ai mis un truc pour qu’on puisse traduire les textes en suédois par exemple car désormais j’écrirai en français et en suédois. A plus !