Kalla kårar eller vad? Nu börjar det kännas vill jag lova! Med 6 nätter kvar i min trygga säng börjar jag känna den separationsångest som sakta men säkert börjar krypa fram och till min fasa inser jag att detta kommer bli svårare än något jag någonsinn gjort förr. Det känns som om ni runt omkring mig är en miljard gånger säkrare på att jag kommer klara av det här galant, men jag måste erkänna att jag är inte längre lika säker.
Packningen segar sig frammåt och jag är förvånad över hur stor min väska verkar vara, eller kanske är det jag som har mycket, mycket mindre kläder än jag trodde? Hur som helst går de seeegt, så jag är glad att jag började så tidigt.
Jag vill att Chloé ska komma hem från Spanien så att jag kan checka att allt stämmer, jag menar det vore ju inte så kul att stå i Bordeaux utan skjuts till Mont De Marsan... men som alla andra så fint påpekar, de kommer gå bra. J'éspère que vous êtes vraie!
Je t'embrasse!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar